"Your eggo is preggo!"
I mars 2018 bestämde vi oss för att försöka skaffa barn. Med en oregelbunden och lång menscykel så gick det ändå förvånansvärt snabbt, och jag plussade i augusti 2018 på andra försöket. Graviditeten blev jobbig, med foglossningar, sjukskrivning och graviddiabetes, men i april 2019 blev vi föräldrar. Sommaren 2020 - året då inget annat är sig likt! - blev längtan efter syskon för stor, och resan återupptas igen...
Ny vecka igen. Tiden går ändå relativt snabbt, även utan högtider eller rutiner. Idag är det exakt 90 dagar, tre månader kvar. Jag har fått min graviditetspenning beviljad, så bara en månad kvar av sjukskrivningen nu i alla fall!
Vi har, lite hastigt och lustigt, blivit med barnvagn! Jag satt och försökte göra lite efterforskningar på vad som skulle vara bra för oss, men det är en sådan djungel att det kändes lättare att gå till en butik och fråga om råd. Vi behöver en ganska lätt (Men ändå rejäl) vagn för stadskörning, kollektivtrafik och som funkar för en lägenhet på tredje våningen utan hiss. Personalen tipsade om en Emmaljunga, och vi fastnade direkt för NXT60 Outdoor Navy i marinblått med bruna läderdetaljer. Den såg inte bara snygg ut, den kändes även väldigt bra att köra och går att anpassa så att det blir bekvämt både för mig och sambon trots olika längd, och den verkar ju uppfylla alla våra krav. I vanliga fall hade jag kanske gått hem och börjat googla runt på recensioner, men det kändes rätt, så vi slog till! Känns skönt att ha något ordnat. Vi har även ett skötbord som vi kommer få av vänner, och vi har kollat upp en spjälsäng som vi tycker om på IKEA som vi får åka och fixa vid tillfälle. Dessutom har vi barnkläder i mängder som vi fått i present. Det börjar likna nåt, och känns lite mer verkligt att det lilla livet i magen faktiskt kommer finnas på utsidan om några månader.
I övrigt har veckan gått i värmen tecken. Mina händer och fötter är som eld och jag ligger mest och svettas känns det som. Vaknar mitt i natten och nästan simmar, men känns inte rimligt att öppna fönstret mitt i vintern, det är inte så himla varmt i sovrummet ändå.
Sen känns det som att bebisen gillar att gosa ned sig i nederdelen av magen och sparka nedåt - inte jättebekvämt kan jag säga. Så fort som jag ställer mig upp känner jag mig även väldigt kissnödig som det trycker på, lite svårt att avgöra om det är skarpt läge eller falskt alarm... Summa summarum, jag känner mig sjuuuuukt glammig!