31 + 0
Ny vecka, och snart är det bara 60 dagar kvar av graviditeten! Sextio dagar! Två månader! Det låter både långt och extremt kort. Vi har en hel del kvar att fixa, även om vi har en plan för det mesta så ska det ju genomföras också. Saker man inte trodde att man skulle behöva kolla upp är "Kan man låna rullstol på IKEA?" med tanke på hur långt man måste transportera sig där inne och hur långt jag kommer på kryckor innan jag behöver sätta mig och vila så är det nog behövligt när vi ska försöka ta oss dit och shoppa spjälsäng och smått och gott. Veckan som kommer är det inte mycket inplanerat, mer än att jag går över till graviditetspenning istället för sjukskrivning, och att vi kan fixa med familjerätten när det är mindre än 60 dagar kvar till BF för att ge min kära sambo lite rättigheter. I övrigt är foglossningarna jobbiga men hanterbara så länge jag tar det väldigt lugnt, blodsockret har legat jättebra utan ett enda värde över gränsen, och det tickar på. Jag tror inte att bebisen fixerat sig än, för jag känner rörelser lite varstans. Däremot verkar han ligga rätt ytligt, för man kan verkligen se på utsidan hur det rör sig och buffar där inne. Sambon tyckte att det såg ut som en scen från Alien, och jag är nästan villig att hålla med. En hård spark/buff kan få magen att tryckas ut flera centimeter. Ser både häftigt och lite läskigt ut. Nåt som är lite nytt är att jag börjar känna mig lite virrig och glömsk. Jag kommer inte ihåg om jag tagit mina gravidtabletter till maten, jag kan glömma om jag varit på toaletten eller inte... Jag har börjat tappa ord ibland och blandar ihop tider och datum. Det brukar vara jag som har stenkoll på det mesta medan sambon behöver påminnas typ 20 gånger om när någonting ska hända, nu behöver jag lita lite mer på honom att ha koll och det är ju lite jobbigt :P Har även fått lite ångestpåslag... På nätterna kan jag ligga och grubbla och har svårt att somna, när jag väl somnat drömmer jag jobbiga drömmar (inatt drömde jag att vi hade bråkat och att jag tagit hunden och försökte ge bort till första bästa främling... vaknade jätteledsen). Jag antar att jag har en del tankar om förlossningen och framtiden, även om det inte är just det jag ligger och grubblar över eller drömmer om. Läser en del böcker om graviditet etc, vilket är bra men det ger mig lite ångest över saker som kan gå fel. Egentligen känner jag mig ganska lugn över foglossningen, kommer ju finnas personal där som vet vad de sysslar med och som kommer ha koll på mig. Tiden efteråt ser jag fram emot, att få träffa den lilla krabaten som jag redan är så förälskad i! Men det är klart att jag är nervös över vissa delar också, och det spökar nog en hel del.