eggo.blogg.se

Gud så skönt med helg! Kanske inte något som brukar yttras särskilt ofta av någon som är föräldraledig, i alla fall inte av mig. Men idag har redan varit riktigt härlig och klockan är bara strax efter 09. Jobbet så uttryckligen att de skulle höra av sig i nästa vecka först, men det har ju inte stoppat mig från att kolla telefonen lite extra nån gång i minuten... Tänk så var jag så nervös att jag lämnade fel nummer som referens och de ringer och undrar vad jag håller på med? Så på det viset är det väldigt skönt att det inte är en arbetsdag! 

 

Om jag dessutom släpper jobbtankarna för nån sekund (Ja, lättare sagt än gjort) så har jag fått lite egentid nu på morgonen. Innan barn så gick jag upp runt 05 för att dra till jobbet, och eftersom jag inte direkt är någon morgonmänniska så gick jag och la mig löjligt tidigt. På helgerna när jag visserligen tog sovmorgon så vaknade jag fortfarande vid typ åttatiden och var pigg. Då brukade jag sätta mig och ta en långfrukost, fixa och dona lite, sätta mig vid datorn och göra nåt, kolla serier eller vad som helst innan sambon vaknade. När jag var gravid kunde jag fortfarande vakna någorlunda tidigt, och skulle äta regelbundna måltider plus mellanmål så kunde ju inte sova bort hela dagen heller. Jag är en person som trivs bra med att vara hemma och ensam, har egentligen inget jättebehov av att komma ut och träffa folk. Det är trevligt såklart, men tar lite energi. Jag är definitivt en introvert person, men jag kan vara extrovert under kortare stunder (extrovert introvert kanske jag tom kan sträcka mig till) och jag har jobbat en del på att låta den extroverta delen ta plats. Men sen kommer jag att överanalysera situationer och behöver återhämta mig. Min sambo är en person som jag känner mig väldigt bekväm med och som kan ge mig energi (i alla fall tar han inte energin från mig) men att få en liten stund av egentid på morgonen när sambon sover gör mig gott. Nu efter barn så får han sin sedvanliga egentid på kvällarna när jag och bebis gått och lagt oss (han har alltid varit vaken längre medan jag typ lagt mig kl 20 hehe). Jag går fortfarande upp tidigare än sambon rätt ofta, men jag går ju upp när bebis tycker att det är dags för det, tillsammans med bebis. Även om jag sitter och tar en lång frukost eller kollar på nyhetsmorgon så blir det inte riktigt samma sak med bebis, och att fixa och dona blir lite av ett projekt. Bebis vill ju inte sitta själv mer än typ en kvart. I morse skulle sambon iväg tidigt och gick upp runt 7. Jag vaknade såklart, men inte bebis. Jag lyckades inte somna om, och bebis vaknade till efter typ en halvtimme och ville ha mat, sen lyckades han somna om igen. I vanliga fall så brukar jag passa på att försöka somna om även jag, men nu hade jag hunnit piggna till lite så jag tänkte att jag lika gärna kunde kliva upp. Bebis sov vidare i någon timme medan jag hann dricka varmt (!) kaffe och fixa med disk och vika tvätt. Kanske inte den mest spännande egentid man kan tänka sig, men det var sånt jag hade stört mig på i några dagar så skönt att få gjort!

 

Bebis vaknade såklart och har en ganska gnällig dag, men inget jag inte kan hantera :)