It's done
Hade jobbintervjun idag. De ställde inte riktigt de frågor som jag hade övat in svar på (heh) men tyckte att det gick rätt bra ändå. De ställde många frågor och vi höll på ganska länge, så antar att de inte direkt tyckte att det kändes fel liksom. Än så länge är jag mest nervös över att vänta på svar, lite som att ha gjort vad man kunnat (heh igen) och ägglossningen är över, och allt man kan göra är att vänta. Det får bära eller brista och man kan inte göra mer eller ändra på något. Kanske kommer jag att börja överanalysera mina svar och vända det från något positivt till negativt (jag är ju trots allt jag) men att nervöst invänta svar är okej. Jag sålde in mig som en positiv, engagerad och ambitiös person tror jag, kanske en aning intensiv men jag tror att jag sa att jag babblar en del när jag är nervös... Framförallt så framförde jag hur roligt jag tycker att dessa arbetsuppgifter är och att jag verkligen vill ha jobbet och att det skulle vara en möjlighet för mig att utvecklas och växa. Förhoppningsvis lyckades jag även låta självsäker. Det är i alla fall någon som jag skulle anställt, men man vet ju aldrig om de andra sökanden har typ 25 års erfarenhet (så var det sist) eller helt enkelt gjorde en bättre intervju. Men det kan jag ju inte styra över ändå.
Hur som helst så känner jag mig taggad på att börja jobba igen faktiskt! Var inte jobbigt att vara borta från några timmar, som jag kunde komma hem och gosa med bebis sen :) Kanske dumt att verkligen hoppas så hårt på detta nu, men håller alla tummar och tår!