21 + 0

Den senaste veckan känns det som att foglossningarna har blivit lite värre, tyvärr. Smärtan har gått från att vara molande (om jag inte gör en dålig rörelse så det hugger till direkt) till att kännas lite jobbigare, skärande på något vis, lite som tandvärk. Definitivt inget kul. Jag har börjat använda kryckorna mer, även inomhus på jobbet när jag ska ta mig fram och tillbaka genom långa korridorer. Det som tidigare inte var några större problem har börjat göra mer ont, en standarddag känns mer som en av mina sämre dagar. Det känns lite bättre med kryckorna i alla fall, men gör fortfarande mer ont på kvällarna än det gjorde för bara någon vecka sen. Nu är jag halvtidssjukskriven i två veckor till, och har nästa läkartid om en och en halv vecka. Får väl se hur realistiskt det känns att fortsätta jobba då. Vill egentligen inte vara hemma, men det börjar kännas tungt även för någon som är så envis som jag nu. För att nämna något mer positivt så mår jag i övrigt helt okej (peppar, peppar...) och känner mig inte svullen, förstoppad eller har sura uppstötningar som alla appar säger är vanligt förekommande nu. Jag känner mig lite trött mest, fast inte lika onaturligt trött som i första trimestern. Hade det inte varit för att det känns som att mitt bäcken håller på att sprängas vad jag än gör så hade jag nog inte tänkt på att jag var gravid ens. Men jag känner fosterrörelser dagligen nu, ibland när jag börjar mig framåt eller lägger mig på sidan så är det som om nån ilsken granne knackar i väggen och tycker att det är lite trångt... :) Sambon har fortfarande inte lyckats känna något, men det kommer väl.
↑