11 + 3

Hittills har jag beskrivit min graviditet som att konstant vara mer eller mindre bakfull. Illamående, seg, och allmänt ur gängorna. De senaste dagarna har jag faktiskt känt mig som människa igen, vaknat och äntligen inte varit bakis! Jag är fortfarande trött, men börjar känna mig mer som folk! 
Idag är en sån där härlig höstdag - lagom varmt, solen skiner och det är vackra färger på träden. För första gången på ett tag kände jag mig så himla lycklig och till freds. Jag hade ett stort leende på läpparna hela hundpromenaden i morse :) Dagen började med att bli omotiverat arg på sambon för att han tagit slut på leverpastejen och inte sagt något (typ igår när vi var och handlade och köpte bröd som vi nu inte har pålägg till hade ju varit ett ypperligt tillfälle??) men nu är humöret på topp istället. Jag har grävt fram mina höstkläder från garderoben, och lyckats lokalisera ett par varma, fodrade strumpbyxor som sitter bekvämt. Mina höstiga klänningar och koftor är ju inte direkt åtsittande, och jag äger ytterst få plagg som sitter tight över magen, så nu kan jag klä mig ett tag till och slipper frysa ett tag till. Bara 6 dagar till KUBen nu - är det kanske dags att säga att tiden går snabbt, månntro? Vecka 12 är nog lite magisk trots allt ♡