"Your eggo is preggo!"
I mars 2018 bestämde vi oss för att försöka skaffa barn. Med en oregelbunden och lång menscykel så gick det ändå förvånansvärt snabbt, och jag plussade i augusti 2018 på andra försöket. Graviditeten blev jobbig, med foglossningar, sjukskrivning och graviddiabetes, men i april 2019 blev vi föräldrar. Sommaren 2020 - året då inget annat är sig likt! - blev längtan efter syskon för stor, och resan återupptas igen...
God fortsättning! Det har blivit lite skralt med uppdateringar här - jag har varit iväg och firat jul med släkten. Det gick bra med tanke på mina foglossningar: att sitta på tåg länge, att sitta på middag länge och sova i en annan säng än min egen. Bättre än jag var rädd för. Det var såklart hur fint som helst att träffa släkten också, vi fick enorma högar med barnsaker, och det kändes på sätt och vis väldigt påtagligt att vi ska få barn snart!
Hemma igen har jag mest tagit det lugnt. Istället för min kontorsstol jag haft framför datorn har jag bytt till en köksstol, och det är lite lättare att sitta längre i den av någon anledning. Än så länge vet jag inte riktigt om det har sjunkit in helt att jag är sjukskriven, hade ju bara kunnat vara lite långledigt över helgerna. Det känns i alla fall lite lustigt att inte ha några rutiner. Men jag märker att det gör skillnad, jag har inte fullt lika ont nu! Jag kan hitta på saker, gå ut en sväng till affären (med sällskap...) eller träffa någon vän och fika - utan att jag känner att jag måste hem och inta fosterställning direkt. Visst, det gör lite ont att göra även såna stillsamma aktiviteter, med det går! Jag tänker ju inte leva under någon form av husarrest för resten av graviditeten i alla fall.